Tag Archives: Änglar

Vad gör egentligen ett medium?

Den största delen av tiden i mitt arbete som medium sitter jag och har medial vägledning. Oftast över telefonen. Hmm… Kanske är du som jag uppväxt med tanken att efter det här jordelivet förmultnar vi och försvinner ner i myllan. Om du fortfarande är övertygad om att det är så, så slösar du nog din tid om du läser det här inlägget;). Det är nämligen så att min övertygelse nu är att det faktiskt finns ett liv efter döden och att det är därför som jag och många andra kan kalla sig för medium. Något ord måste trots allt finnas, även om jag egentligen inte alls gillar etiketter.

Vår energi som är en slags vibrationer, fortsätter alltså efter det att vår kropp har upphört att existera. Så mycket vet jag med säkerhet. Det andra med dimensioner hit och dit och var exakt ”den andra sidan” eller himmelen eller vad man nu vill kalla den, befinner sig, vet jag inte alls. En meter över marken skriver Sylwia Brown i boken ”Livet på andra sidan”. Det kanske är så. Livet tar aldrig slut eftersom energi aldrig kan upphöra att existera.

Så här har jag uppfattat att det var innan vi gick in i våra fysiska kroppar, alltså innan det var dags att födas: Vi skrev någon slags kontrakt där det beslutades vilka erfarenheter vi skulle skaffa oss på jorden. Jag vet att jag själv är här för att slå mig fri. Det har jag alltid vetat (det är därför mitt företag heter Själslig frihet). Min äldste son är här för läkning. Han är en orolig själ och har haft tuffa liv bakom sig där han har stridit mycket och ha fått stå upp för sig själv. För att vi ska klara av att följa det här kontraktet har vi fått guider med oss. Vi har också fått en skyddsängel som är med oss ifall vi håller på att köra av vägen med bilen exempelvis innan vi har uppnått syftet med livet.

De här guiderna finns på olika ”plan” eller dimensioner och har olika mycket kunskap. Våra nära och kära finns på ett plan nära oss. De vill gärna hjälpa och stötta men har inte all kunskap eller tillgång till vårt kontrakt. (Det är här någonstans Bibelns folk har känt in när de skrev i Bibelns texter på ett par ställen att man bör passa sig för synska människor eftersom de kan ställa till elände…;) ) Guiderna som är högre upp i dimensionerna har tillgång till all kunskap och de vet att vi ska få erfarenheter av saker. Därför är de ”bara” där och stöttar och bekräftar oss. De har tillgång till våra kontrakt eller livsböcker. De ser tidigare liv och framtida liv och vad som leder till det andra. Därför är de också kloka och kärleksfulla och ser ingen egen vinning med att hjälpa oss. De vet egentligen att vi klarar oss bra precis som vi är. De är änglar och mästare. (Jag vet att ordet mästare väcker reaktioner men det är mest en förklaring på att de har tillgång till all kunskap).

Så; vad gör då ett medium för nytta? Jo människor känner oftast vad som är rätt att göra. Man måste ibland bryta relationer, flytta, byta jobb, byta umgänge mm. Det är inte säkert att man känner exakt varför. Vågade man bara lita på att den där känslan är sann, att ens högre jag faktiskt vet att vägen som man är på inte leder till att man följer det där kontraktet, skulle vi klara oss alldeles utmärkt bra utan både kurser och medial vägledning. Men som ni vet är vi födda in i samhällets normer och system som vi kanske känner att vi inte passar in i. Familjen, släkten, vänner och arbetskamrater lägger sig kanske i och så börjar man tvivla på den där inre rösten. ”Hallå?! Du kan ju inte byta jobb! Du har en jättehög lön och du kan ju inte kasta bort din utbildning på något helt annat?!” Eller ”Vadå separera? Ni är ju ett jättefint par och vad ska barnen säga? De kan bli mobbade i skolan eller vad som helst?” Det är då mediumet kan påminna om varför man gör förändringen och ge mod så att man kan fortsätta.

Vad man alltså gör som medium är att man tonar in sig på de guider som har tillgång till kontraktet som man har skrivit. De påminner om vad som står och de talar om att den där känslan av exempelvis otillräcklighet faktiskt är sann. De ser också vad den beror på. Kanske att partnern hackar eller blundar för hur man mår. Eller att jobbet som du har sliter dig i bitar och att du tjurar på dina barn när du kommer hem för att energin är slut. De ser också vilka möjligheter som du har om du skulle välja ett annat sätt att leva. För det finns alltid andra möjligheter! Flera stycken andra möjligheter…

Mediumet blir en länk mellan dimensionerna och kommunikationen går till så att man får tankar på en viss grej eller ser bilder på skeenden. Diffusa bilder. Jag hör det ofta som ett språk till bilderna. Kommunikationen kan uppstå tack vare de vibrationer som finns hela tiden mellan dimensionerna. Ju högre upp i dimensionerna man är när man ”kanaliserar” som det heter, desto mer skärpa krävs. Lyckas man inte hålla skärpan finns risken att man tonar in sig på själar med mindre kunskap och sanningshalten blir lägre och allt blir kanske inte lika kärleksfullt. Ens farmor är ens farmor även om hon är död. Inte alltid så mycket klokare;). En av de största utmaningarna när man får de här bilderna eller tankarna är att inte tolka dem utan bara leverera dem som de är. Den som får dem förstår.

Så alltså; sammanfattningsvis. Ett medium bekräftar sådant som du redan vet genom att vara en länk mellan dimensionerna. I den bästa av världar skulle inte medium behövas. Du är fullt tillräcklig som du är och du kan genom händelser och genom mötet med andra människor känna själv om du är på rätt väg.

Ha en fin dag! Kram Cecilia

Håll dina chakran öppna och sök glädjen!

Hej! Jag fick en fråga precis som meddelande på Facebook.

Ska jag stänga ner mina chakran? Jag tar in allt och alla. Känslor från både levande och döda och jag har hört att jag måste stänga mina chakran… Hur gör du?

Jag svarar på frågan utifrån vad mina vägledare brukar säga när jag har medial vägledning och även utifrån den erfarenhet jag har hittills…

Det finns olika mycket kunskap i andevärlden. Våra nära och kära befinner sig på det ”astrala planet” ganska nära oss. De sitter inte på någon sanning bara för att det har dött. Eftersom allt är vibrationer rör det på sig olika snabbt (en fysiker hade nog förklarat detta lite bättre;)). På det astrala planet vibrerar det långsamt till skillnad från änglar som vibrerar snabbt. Därför är det enklast att höra de på det astrala planet. De kan nästan vara lite som viskningar ibland och höras väldigt tydligt som starka tankar. De är ju människor som har dött och ibland kan de nästan bli som spyflugor även hos mig. De är som de var när de levde och tjoff! Så är de där liksom om jag ”bjuder” in dem…;) Jag är aldrig rädd för dem men jag kan tycka att de blir lite jobbiga. Om jag är trött eller hängig eller om jag har druckit alkohol kommer de som ett brev på posten. Därför dricker jag nästan aldrig alkohol.

Visst är det fantastiskt att kunna ha kontakt med nära och kära! Men de vill ju passa på liksom och man har ju ett privatliv. Därför är det inte så smart att ha kontakt med dem hela tiden. De kan ta både kraft och energi. Plus att de inte vet vad som är det bästa för mig. Och pratar i munnen på varandra. Suck!

Hur gör jag då? För att få vara i fred? Jag stänger i alla fall aldrig mina chakran! Aldrig någonsin. Jag ser istället till att vibrera snabbt vilket jag gör när jag är glad och får välja saker själv och jag tonar in mig på änglar när jag ska ge medial vägledning. När jag tappar kontakten med mig själv gör jag sådant som ”grundar mig” eller gör mig fokuserad. Jag promenerar, bakar eller målar lite. Allt handfast som jag tycker är roligt. Då är det som att de på det astrala planet inte berör mig. Jag står i min egen energi. Och så ber jag alltid de änglar som är runt mig att hjälpa mig att tona in mig just på dem. Hur detta tekniskt sätt fungerar förstår jag inte. Det är som dörrar som stängs till det astrala planet.

Självklart tar jag in röster och känslor från det astrala planet och från levande människor periodvis. Jag går ju inte runt och är konstant lycklig;).  Men där är det lite acceptans som gäller. Jag kan känna en plötslig tyngdkänsla och tänker då ”ja ja… Det där är inte mitt. Jag väntar lite så går det över…” Eller så tar jag med mig en jordbunden själ från Konsum då och då. Men då får jag ofta ett litet illamående samtidigt. Då pratar jag med den och hjälper den över till ljuset.

Det finns ju perioder i livet då jag är nere minst sagt. Deppig och hängig. Ja ni vet. Då ger jag inte medial vägledning och då undviker jag träliga grejer helt enkelt. Och accepterar läget. För när jag är nere hör jag inte änglarna… Men de hör alltid mig som tur är.:)

Men för att sammanfatta svaret: Chakrana måste hållas öppna! De tillhör ett energisystem som ska flöda för att vi ska hålla oss friska. Och vår intuition fungerar med hjälp av dem och man blir ju liksom försvarslös om man tappar kontakten med ljuset och det gudomliga flödet.  Visst har jag fått förklarat för mig från mina vägledare att det finns enstaka fall där människor som är i väldig obalans kan behöva stänga sina chakran, men inte annars. Det är sällsynt!

Som jag skrivit förut: Sök glädjen! Det finns inga genvägar. Då står du i din egen energi och plockar inte upp andras. Acceptera livets upp och nedgångar och vänta på bättre tider så behöver du inte bekymra dig över chakran. Varken stänga eller öppna hit och dit. Good luck nu! Sluta grubbla och ha skoj! Själv snurrar jag in mig i chakrana om jag skulle hålla på.:)

Kram från Cecilia! <3

Vägen kan vara svår att se ibland!

skogsväg

Ibland är vägen inte särskilt tydlig. Kanterna är luddiga och vi går och går men vet inte ens själva vart vi vill komma. Gränserna för vad som är det egna jaget suddas ut.

Sätt dig ner då! Ta fram papper och penna. Skriv ner känslor du vill uppleva. I relationer, i jobb, där du bor, i kamratkretsen. Vad är guldkorn i livet för dig? I vardagen? Gå till det “lilla” och glöm inget. Kaffet efter maten? Fick du med det? Att få stå i duschen lite längre än vad du borde?

Be om hjälp att få uppleva sådana känslor i flera sammanhang och släpp kontrollbehovet av att veta hur saker och ting ska lösa sig. Men glöm inte universums lag om den fria viljan! Först när du ber änglarna om hjälp med att få uppleva känslorna, kan hjälpinsatserna komma… Och ofta på de mest märkliga sätt!:)

Nu tar jag lunchrast med lite kaffe efteråt. Kram Cecilia

Har du provat att bekanta dig med White eagle?

Hej! Jag tänkte göra lite reklam för en uppstigen mästare vid namn White eagle, som finns som andlig vägledare och som man ganska lätt kan ”tona in sig på” även om man känner sig lite låg… En uppstigen mästare är inte riktigt som en ängel men den har all kunskap och har levt många inkarnationer på jorden.

White eagle sägs ha levt en gång som Johannes döparen på jorden. Jag ser honom som en stor örn när jag kanaliserar vid en medial vägledning. Till skillnad från änglar som ofta är spralliga och fyllda med humor och glädje, är White eagle lugn i sin energi. En riktig klippa att vila sig emot! Kanske kan du till och med känna hans närvaro rent fysiskt om du fokuserar eller kallar på honom.

Änglar är alltså högfrekvent energi och man måste verkligen vara i toppform för att kunna kanalisera med dem. (Sen kan man förstås alltid lita på att de hör vad du pratar med dem om och lita på att de finns vid din sida oavsett ditt humör). Det är därför man enligt traditionen oftast har kanaliserat med döda anhöriga som medium. De är lättare att höra och passar gärna på och slinka in med sina råd om man inte är uppmärksam när man kanaliserar. Och deras råd är inte alltid de som är det högsta bästa för dig att höra även om det kan vara helt fantastiskt att få en hälsning och veta att de har det bra. <3

Men White eagle är som sagt lite lugnare och man kan höra hans röst även om man är lite låg. Så kalla på honom i tanken och var uppmärksam på vad som händer. Kanske får du en bild, ord eller en tanke som du inte känner igen som din egen. Prova när du går och lägger dig ikväll

Mediumskap kan förvirra;)

Hallå i sommarvärmen!

Sol, värme, bad och mer eller mindre nakna kroppar i solen… Då flödar kärleken! Människor hittar varandra, bryter upp, finner nya partners och livet leker… Inte för alla kanske? En del grubblar och en del längtar intensivt att få träffa den stora kärleken och tittar på alla andra som ser ut att vara i den perfekta, passionerade relationen. Jag är själv en av dem som tittar och längtar.

Det kan vara lite skumt med medialitet minst sagt… Många som läser nu har kanske kommit en bit i sin andlighet och upplever mer och mer. Allt sitter på energi och vi tar emot tankar, ord och bilder som vi inte alltid vet hur vi ska hantera. Vi får en bild av någon tillsammans med någon annan person och själv måste jag tänka mer på att faktiskt hålla tyst och låta tiden ha sin gång… Jag lär mig hela tiden och jag antar att jag aldrig blir fullärd även om jag jobbar som medium.

En person kan säga till mig: ”Jag kommer aldrig att uppleva kärlek igen”… Och vips ser jag en bild på den personen och en annan. Sist det hände talade jag om att jag såg “det och det”… Fortfarande vet jag inte om det var rätt att tala om bilden eftersom det dök upp en helt annan person i den människans liv några dagar senare. Förmodligen en person som den har gammal karma ihop med som ska bearbetas innan den större kärleken kommer.

Hmm… I vilket fall blir det förvirrat. Man har ställt till med ett litet problem. Personen börjar grubbla och har svårt att njuta av nuet. En nyttig lärdom för mig och jag antar att det finns en och annan ”gillare” av den här sidan som känner igen sig?;)

Intuition går snabbt… Själv har jag blivit som en parabolantenn av vila och ett mindre stressigt liv och då gäller det att sålla. Är bilden något jag ska ha för min egen vetskap? Är den från änglar eller är den från det astrala planet där våra nära och kära på andra sidan befinner sig eller är det personen själv som skickar bilden? (Ja det låter skitknäppt men man kan faktiskt ställa in sig på en annan människas själ…).

Är bilden från det astrala planet är det inte ens säkert att den är sann. Endast änglar har den högsta, bästa kunskapen och de ser vilken kunskap som ska förmedlas så att alla inblandade människors liv blir så bra som möjligt…

Men visst. Det kan vara så att den personen kommer att ha väldigt stor hjälp av att ha hört hur den kommande kärleken kommer att se ut. Det får vi se. Noggrannhet gäller i alla fall när man tar emot information från den andliga världen. Allt är inte guld som glimmar för att det är från andevärlden! En röst, en bild, en känsla från en annan dimension är inte alltid bara av kärlek. Änglar däremot är ren kärlek och de saknar ego och har inget eget intresse av att få några intressen igenom. De sannaste svaren har du redan i din egen själ. Lyssna på den. Det är jätteviktigt! Änglarna hjälper oss ibland att ta fram de svaren…

Viktigast är alltid känslan inom dig. Viktigare än vad du hör av medium, präster, lärare, kursledare, farmor, morfar eller brorsan. Lyssna kan man göra men om det den säger skapar oro; släpp det då.

Och glöm inte att den relation du är i just nu (om du är i en) ALLTID är den rätta. Men den rätta idag kanske inte är det nästa vecka…;)

Du är värd att alla bitar i relationen ska fungera. Är det en bit som känns dålig; be om hjälp att se vägen klarare. Själv har jag varit i en relation för ett år sedan som jag tvingades bryta för att den var destruktiv. Passionen och förälskelsen var gigantisk men nånstans visste jag att den inte var bra. Jag var livrädd för att bli krossad. Och jag lovar att jag blev krossad! Jag grät tills jag kräktes när den tog slut och jag fick magkatarr och blev sjukskriven ett tag. Men det finns ett uttryck som säger: Bryt ihop och kom tillbaka. Det är faktiskt så… Och kärlek väntar runt hörnet. Skriv en önskelista med känslor du vill uppleva, vad du förväntar dig och hur du vill att relationen ska se ut. Dina änglar runt omkring dig hjälper dig med “The perfect match”…

Lita på din inre röst. Då löser det sig.

Kram till er från mig! / Cecilia

Medial vägledning, änglar och husrensning stod på agendan i Solviken!

10157360_651310681608777_751980643712550620_n
Åååå vad duktiga de var! Med en portion humor och glädje fixar man ju det här med änglar. Kursen i Solviken blev minst sagt lyckad!:)

Det var ett härligt gäng som samlades och det kändes som om gruppmedlemmarna alltid känt varandra. Kanske blev de förvånade över sin egen intuition. Kursen inleddes med vår uppfattning om energiband i andevärlden och hur änglarna arbetar. Människors olikheter behövs för att skapa balans och vi har olika syften med våra liv och saker som vi ska få erfarenhet av.

I Solviken fanns och finns kanske fortfarande en hel del jordbundna själar ( det som vi kallar för “spöken”). Under kursen hjälpte vi dem över till andra sidan. På ett ställe som Solviken blir det liksom aldrig helt lugnt…

Och oj vad alla fick till sig budskap! Deltagarna fick använda sig av änglakort för att “tona in sig” på just änglar. Och de såg både bilder och fick till sig ord när de la korten. Jätteroligt. Söndagen avslutades med intuitionstavlor och automatisk skrift. Det gick som en dans. Vi är jätteglada och stolta över att de fixade allt så bra!

Och tack personalen i Solviken för all service. God mat i stora lass. Tack Peter Sterne för roliga historier och för ditt glada humör. Du har snits på det där. Det gick hem:).

Nu planerar vi för nästa kurs som blir någon gång till hösten. Kram från Cecilia och Anna!

Nu flyter jag med…:)

Hej! Cecilia vid pennan.

Häromdagen träffade jag en vän som står mig nära. Han tror nog inte ett dugg på att man kan prata med änglar i den form som jag gör och ordet medium är inte helt bekvämt;)… Men det är okej. Jag gillar honom ändå och har alltid känt mig respekterad för den jag är.

Vi delar en stark Gudstro och där kan vi mötas. Han säger de där orden som får mig alldeles lugn och som jag behöver höra precis där jag befinner mig. När jag mötte honom utanför dagiset där vi båda lämnar barn berättade jag att jag inte får mitt avtal på Ydreskolan förlängt på grund av kommunens sparkrav. I juni är jag alltså utan jobb. Eventuellt…

“Det är bara att be till Gud. Sen kan man inte göra mer. Då är det bara att förlita sig på att allt blir som det ska. Man har gjort sitt bästa och lämnar över det till honom”.

Jo. Jag vet ju att det är så. Jag ber hela tiden och änglarna visar mig bilder på hur en dörr stängs och en ny öppnas. Innerst inne är jag alldeles lugn och faktiskt väldigt tacksam eftersom läraryrkets krav på dokumentation inte alls passar mig. Och att arbeta med betyg och bedömning… Puh! Det är ju inte jag… Men det är ändå så skönt att höra av någon annan. Att det faktiskt ordnar sig. Så klart jag får hjälp om jag ber om det!

Så ikväll när jag går och lägger mig blir det en bön igen om en meningsfull sysselsättning. För allas högsta bästa!  <3

Å vad bra att när man är två i arbetet som medium!

Hej på er!

Jag (Anna) och Cecilia kompletterar varandra så bra. När jag behöver hjälp och orken är slut, då vet jag att Cecilia hjälper mig.. Och vice versa. I helgen har jag haft fler jordbundna runt mig (jordbundna andar är andar som av någon anledning inte gått över till andra sidan).

Under dagen är det ganska okej, men på kvällen börjar ångesten och paniken komma krypande. Det är då man slappnar av och släpper vardagens alla bestyr som känslorna kommer upp till ytan. Nu vet jag att det är jordbundna som visar sig på detta sätt, men när jag var yngre trodde jag att jag var deprimerad eller psykiskt sjuk. Hur många är det som egentligen är mediala och väldigt öppna som ligger på psyket tror ni? En hel del!

Under två kvällar har jag ringt till Cecilia och bett om tröst och stöttning. Och det verkar som att änglarna gör så att när den ene behöver mer kraft, då är den andre otroligt stark. När den ene är nedstämd, då är den andre glad. I skrivande stund hör jag: “Det är inte en slump att vi fört er samman, ni är komplement till varandra, era olikheter ger er extra kraftfull,styrka och visdom och ni kommer gå långt med ert andliga arbete så länge ni nyttjar varandras olikheter. Vi har även sett till så ni delar varandras livsöden, som ni redan märkt, med ungefär samma livsöden när det gäller barn, män och andra relationer. Det är för att ni ska känna med varandra och har en slags gemenskap och kan diskutera samma erfarenheter. Det är ändå med olikheterna ni kommer utvecklas bäst. Lycka till med ert andliga arbete ihop”.

När jag frågar vilka som fått mig att skriva detta, säger de att det är hela änglaskaran.

Tack! / Anna.

 

Änglar, uppstigna mästare, nära och kära finns alldeles bredvid oss!

ngel

God kväll! Det är som om det jag säger tvärsäkert kommer tillbaka till mig som en bumerang. Igår gjorde jag reklam i radion för vår kurs i Solviken. Jag sa tvärsäkert att medialitet ser olika ut för alla och att jag främst får budskap genom starka tankar och att det är så det ser ut för mig. That’s it liksom…

Så i natt vaknade jag av två kvinnoröster som samtalade i ett annat rum i Djurstugan. Först tänkte jag att det var tv:n eller datorn. Men verkligen inget var igång och bara jag var hemma. Barnen var hos sin pappa. Denna gång handlade det inte “bara”om starka tankar. Det lät verkligen som om en radio stod på… Och jag blev inte det minsta rädd. Vad de pratade om hörde jag inte men stämningen var god med flera skratt.

Jag resonerade med mig själv och tänkte att “de tystnar väl snart de också.” Jag låg nog ett par minuter innan sorlet och skratten från dem var borta och jag kunde sova vidare. På morgonen ringde jag Anna och berättade vad som hänt. “Säg inte så där mer att det är på ett visst sätt med medialitet för olika personer. Alla våra förmågor utvecklas nu” kom svaret från änglarna…

Så okej… Vad som helst kan hända. Änglar och älvor har jag ju sett om nätterna med mina fysiska ögon. Nu fick jag höra andevärlden också rent “fysiskt”… Och oj så glada de lät på andra sidan!:) Sov så gott ni fina därute! Och jag lovar! Det finns änglar, älvor, uppstigna mästare och nära och kära i dimensioner alldeles i hop med vår! Kramar från Cecilia <3

Ett radioprogram om änglar, medial vägledning och spöken!

Anna radio

Ååååå villket tålamod en del har:). Förra veckan gjorde Annonsbladet i Tranås ett reportage om oss och främst om kursen som vi ska ha i Solviken. En ung kvinna hade fått hoppa in som vikarie och följde med oss för att ta lite kort.
– Fy vad ni är jobbiga! Det här är det värsta jag har varit med om! utbrast hon efter att ha tagit ett hundratals kort där någon av oss såg konstig ut varje gång…
Anna och jag skrattade så tårarna rann och det var stört omöjligt att stå stilla. Slutligen hittade vi en gungställning och satte oss på varsin gunga. Korten blev nog så där.;)

Och idag var vi radiopratare i Radio Tranås. Enormt roligt och efter att stressen lagt sig fick vi in ett flyt och det kändes faktiskt naturligt att prata in i mikrofonen. Det blir kanske ett par program om änglar, mediumskap och spöken.